Vår jul är fortfarande kvar!

Jag skäms lite (men inte så mycket, för jag TYCKER att det är mysigt) när jag talar om att jag inte har plockat bort julen än…
Ska nog kanske börja med det i helgen…

Innan julen började klädde jag vår lilla plastgran, som vi brukar ha i gillestugan.
Jag satte på belysningen (krångligt) och hängde upp alla kulor och glittret.
Självklart hade jag inte kollat så att lamporna fungerade och när jag till slut var klar så vägrade de att lysa.
Jag skruvade och skruvade, men ingenting hände.
Tänkte att jag skulle köpa nya lampor och göra det till ett projekt…

Så blev det nu inte, utan granen har stått mörk hela julen och hela januari.

Hustomten kom?

Härom morgonen när jag kom ner i gillestugan så LYSTE DEN!

Jag fattar ingenting! Nu har den fungerat i flera dagar!

Vi har alltid sagt att det finns någon i huset:

Det ramlar saker fast ingen är i närheten och det låter hela tiden på konstiga sätt och ställen.
Nejdå, jag tror inte att det spökar, för då skulle det säkert dra någon sorts ”kall vind” när man gick förbi…
Men en liten hustomte eller vätte kan jag väl få tro på?…
Det känns kul att tänka att vi kanske har någon (som i Trolltider) som tar hand om oss och huset när vi missar…

Den kärleken…

I går kväll hade vi tandagnisslan i telefonen…
Simon och Sanna åkte till Micke efter skolan i går och sedan är det ju pappa-helg, vilket innebär att de inte kommer hem förrän på söndag kväll.
Det var, dock, inte därför det var gråt och tandagnisslan.

Grejen är att Marcus (Sannas pojkvän) skulle komma till Stockholm i helgen för att träffa Sanna.

Nu fick Marcus’ mamma kalla fötter, hon kände det som att han trängde sig på och eftersom Sanna inte skulle vara hemma (utan hos pappa) blev det ännu jobbigare…
Det innebar att hon ångrade sig och han skulle inte få åka.

Oj, oj oj, det var gråt och telefonsamtal hit och dit.

Till slut så blev det ändå som det var tänkt och nu kommer Marcus till Stockholm någon gång i kväll.
De kommer ha lördagen på sig att umgås, men se’n åker han tillbaka på förmiddagen på söndagen.
Jag antar att det känns som lycka i alla fall.

Som sagt; Den kärleken…

Fredagskväll

Ja, så var det då fredag igen. Tiden går fort, det känns som att jag skriver att vi är barnlediga väldigt ofta…

Ikväll tror jag att Christer och jag ska äta varsin macka från Subway till middag,igen.
De är så himla goda och jag tycker att det är så skönt att slippa hålla på i köket ibland.
Det blir lite mys framför tv:n, det är ju både ”Vem vet mest” och ”På Spåret” ikväll.

Vid middagen härom kvällen pratade vi om det och Sanna talade om för oss att det är riktiga ”pensionärsprogram”…

Suck!
Ändå är det ganska långt kvar till pension…
Om man ser på tittarsiffrorna så är vi i alla fall inte ensamma…

Tjing så länge!

/Tina