Det sa donk…

DONK…

I går förmiddag, när jag satt och läste i köket i godan ro, sa det DONK i fönstret bakom mig.
Minst en g
ång varje år dör en fågel efter att ha krockat in i våran fönsterruta och jag kan inte räkna hur ofta de bara ”krockar lite grann” och vinglar iväg i luften, chockade och lite knockade….

hackspettDen här gången blev det, dock, en dödlig utgång.
Fort g
år det för det mesta, jag tror de bryter nacken eller nåt och den här gången behövde fågeln inte lida, det var över direkt

Jag hör hur oansvarigt det låter, att man har fönster som lurar fåglarna att flyga in i dem, men…
Vi har nu satt upp seglet p
å altanen och trodde att det skulle hålla fåglarna borta. Det är svårt att förstå varför de ska in i köket, det är ju inte så att det är helöppet och de kan tro att de bara ska ”flyga igenom”. Det är nog helt enkelt bara så att det går lite för fort när de är ute och flaxar…

Söt var han i alla fall, den lilla hackspetten.
F
örmodligen var det en unge, för den som brukar sitta och hacka i telefonstolpen tycker jag ser mycket större ut…

Sanna kom hem nu

Nu kom Sanna hem efter att ha varit och badat i Ramsjön med en kompis.
De har hoppat fr
ån klipporna och haft det jätteskönt.

Christer och jag har redan ätit, eftersom han åkt iväg oför att spela tennis.
Det
är sista gången för säsongen.

Sanna fick alltså värma lite mat till sig.
Det var grillat k
ött och potatisgratäng.
Simon skulle
äta med Sebban, dit han åkte iväg på moppen för några timmar sedan.

Trista tv-kvällar

Jag kan inte begripa hur mycket fotboll de sänder nu.
Det
är till och med så mycket att JAG HAR BÖRJAT TITTA!!!!!!
Jag som ALDRIG I LIVET kunnat t
änka mig att göra det!

Snacka om att man blir indoktrinerad…

Tjing så länge!

/Tina